”Halo” med Ane Brun

Jag hade egentligen inte tänkt se Skavlan igår men när jag fick veta att Ane Brun skulle vara med så kunde jag inte låta bli att titta.

Ane Bruns musikaliska bidrag till Skavlan var hennes ljuvliga cover på Beyoncés ”Halo”. Den finns på Anes senaste album ”Rarities”. Jag tycker att det är så vackert att det nästan gör lite ont.

Mitt 2012…en sorts sammanfattning

Sådärja. Nu har j2012_ag formulerat min sammanfattning av vad som hände under 2012. Jag gjorde det väldigt lätt för mig själv och valde att besvara ett antal enkätfrågor som cirkulerar i ”bloggvärlden” just nu. Jag har naturligtvis inte tagit med allt som hände under 2012 – det skulle ju bli både tråkigt och för privat. Dessutom så skulle inlägget typ aldrig ta slut (det är ju rätt långt som det är). Så here we go:

Gjorde du något under 2012 som du aldrig gjort förut?
Ja, naturligtvis! En av de roligaste sakerna jag gjorde var nog när jag fick besöka vip-området på Way Out West. Det var faktiskt både coolt och intressant. Om jag inte hade varit så mån om att hinna se så många spelningar som möjligt under festivalen så hade jag sannolikt hängt där mer.

Under våren gick jag en kurs i Photoshop CS5 på ABF och det var både lärorikt och roligt. När jag får råd så ska jag anmäla mig till en fortsättningskurs.

Hösten 2012 tecknade jag abonnemang hos Netflix och började se mer streamad film (via en kabel mellan dator och tv).

Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tror inte att jag gav några nyårslöften inför 2012 men om jag gjorde det så misslyckades jag med alla. Nyårslöftena inför 2013 är rättså snälla.

Vilka länder besökte du?
Inga. Jag stannade i Sverige det här året också…

Är det något du saknade 2012 som du vill ha 2013?
O ja! Ett fast jobb, en vettig ekonomi, inre frid m.m.

Vilka datum från 2012 kommer du alltid att minnas och varför?
12 mars när jag påbörjade en sex månader lång praktik på ett medieföretag. 13 juni då pojkvännen och jag såg Lenny Kravitz spelning på Liseberg och 14 juli när vi såg Kent i Trädgårdsföreningen. 9-11 augusti då jag besökte Way Out West. Hösten 2012 innehöll ett flertal datum som jag inte kommer att glömma bort men vad som hände då är för privat och för dystert för att berätta om här.

Vilka var dina bästa inköp?
Kläder: vinterskor i walkingmodell + svart t-shirt med Batman-logga.
Smink: Fixing Liquid från Make Up Store (förvandlar ögonskuggor till eyeliners) och Naked Palette 2 från Urban Decay.
Nagellack: ”Polar Nights” från Isadora, ”Every Month Is Oktoberfest” från OPI och ”Perceval” från A-England.
Skiva: ”It All Starts With One” med Ane Brun

Vad spenderade du mest pengar på?
Om man bortser från självklara saker som hyra, räkningar och mat så var det nog nagellack.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack och lov.

Mådde du bättre eller sämre under 2012 än vad du gjort tidigare år?
Svår fråga att svara på. Det beror nog på när under 2012 man menar…

Vad önskar du att du gjort mer?
Sökt jobb mer ihärdigt och på mer kreativa sätt, motionerat, tagit bättre tillvara på vänner, ätit nyttigare och arbetat mer med min magisteruppsats.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Haft ångest, slösat bort tid och deppat.

Vilket program har varit det bästa på tv?
Homeland och Damages tror jag.

Vilken var den bästa boken du läst under året?
Jag läste inte ut en enda bok under 2012 tyvärr. Det ska ske under 2013!!

Önskade du något som du fick?
Yepp, inträde till Way Out West!

Önskade du något som du inte fick?
Oj, maassor! Jobb, inre frid, bättre kondition m.m.

Vilka var de bästa filmerna som du såg?
Frozen River, ”Igelkotten” och ”De andras liv”.

Vilka var de sämsta filmerna som du såg?
”Laxfiske i Jemen” med Ewan McGregor och ”Min brors flickvän” med Steve Carell.

Hur skulle du beskriva din (kläd)stil?
Inga större förändringar där inte.. Kanske lite färggladare?

Vad fick dig att må bra?
Nära och kära, härlig musik och tjusiga nagellack.

Största musikaliska upptäckten?
Kraftwerk!! Jag har inte blivit ett hardcore fan men däremot börjat förstå deras musikaliska inflytande och gillar numera flera av deras låtar. Spelningen på Way Out West var nästan lite hypnotisk.

Musik som jag lyssnat extra mycket på 2012 är annars: Gossip, Florence + the Machine, Ane Brun, Emeli Sandé, Mando Diao och First Aid Kit.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2012?
”Perfect World” med Gossip, ”Born To Die” med Lana Del Rey, ”Do You Remember” med Ane Brun och ”The Man Machine” med Kraftwerk.

Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Ingen specifik tror jag (samma hjärtefrågor som alltid).

Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Ja, självklart.

En värdefull läxa du lärt dig under 2012?
Att inte underskatta mig själv så enormt mycket (började lära mig det iallafall). Annars så fortsatte tillvaron att påminna mig om hur ömtåligt livet är.

Hur kommer 2013 att skilja sig från 2012?
Det är ju helt omöjligt att svara på nu! Jag hoppas dock att 2013 blir året då allt vänder till det bättre och att det blir fler skratt än tårar. Jag kommer förmodligen att titta på fler filmer och tv-serier (hej Netflix och HBO Nordic!) iallafall.

 

Så var Way Out West…andra dagen

De mörka molnen på himlen fick mig att lämna solglasögonen hemma, något som jag fick ångra senare. Väl i Göteborg stressade jag nämligen omkring i Nordstan för att hitta ett par billiga solglasögon innan jag begav mig till Slottsskogen (hmm…det hade gått snabbare om jag inte envisats med att vilja ha pilotglasögon). Nåväl. Efter en ostadig början blev vädret allt bättre och trots lera på festivalområdet blev det en härlig dag. Fredagen var den dag som jag sett framemot mest eftersom spelschemat innehöll flera av mina personliga favoriter.

Klockan fyra så var det äntligen dags! Jag hade enorma förväntningar inför Ane Bruns spelning och jag blev inte besviken. Hennes säregna sångröst, förmåga att äga scenen och låtskatt gör mig salig. Störst jubel fick hitlåten Do You Remember från senaste albumet men jag blev mest berörd av hyllningen till Molde.

First Aid Kit hade festivalens största publik dittills så det var uppenbarligen ett lyckat drag att ge dem Way Out Wests största scen. Man skulle kunna tro att deras musik passar bäst för mindre scener men jag tycker att det funkar bra här också. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur unga och begåvade dessa systrar är. Deras album Lion´s Roar var tydligen det som sålde bäst i Bengans festivaltält och jag var en av dem som föll för frestelsen. First Aid Kits cover på Fleet Foxes Tiger Mountain Peasant Song är minst lika vacker som originalet.

Wilco uppträdde på festivalens näst största scen Azalea och jag kan nog hålla med de som menar att bandet passar bättre på en mindre scen. Musiken hade förmodligen kommit mer till sin rätt i en liten lokal men det var ändå en väldigt trivsam spelning.

Fredagen var nog den mest hektiska dagen för min del för direkt efter Wilco var det dags att tränga sig fram till Flamingo-scenen där Feist skulle ha sitt framträdande. Det här var också en spelning som jag hade skyhöga förväntningar på. På skiva är hennes musik rättså lågmäld men det är den inte på scen. Inte den här gången i alla fall. Med sig på scen har hon kör, orkester samt en skylt med budskapet Free Pussy Riot (ett budskap till det ryska rättsväsendet). Feist var väldigt energisk och såg ut att trivas där uppe. Konserten avslutades med en underbar duett tillsammans med sångaren i Wilco. Det var absolut en bra spelning men tyvärr så berörde den inte så mycket som jag hade väntat mig att den skulle göra.

Även Bon Iver drog storpublik och jag insåg att jag faktiskt inte förstått hur stor denna artist är. En recensent har skrivit att hans lågmälda musik inte borde passa den breda publiken och inte vet jag om det stämmer men det är helt uppenbart att vi är många som älskar det vi hör från Azalea den här fredagen. Ibland är det så vackert att det nästan blir övermäktigt och att döma av kommentarerna på Facebook så är jag inte ensam om att tycka att det var en underbar spelning. Jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att se Bon Iver live igen!!

Fredagen avslutades med Blur och dem skulle jag kunna skriva mycket om. Jag minns när de var ett nytt band på 90-talet och hur de och band som Oasis skapade den s k brit pop-vågen. Då skulle man antingen gilla Blur eller Oasis, något som känns enbart fånigt idag. Spelningen på Way Out West är exklusiv och kunde ev. ses som en uppvärmning inför avslutningen av OS, där de var en av akterna som uppträdde (eller ja…inte p å själva avslutningen men i anslutning till den kan man säga). Låtlistan bjöd på både nytt material och hits som Parklife, The Universal och Girls & Boys. Jag har aldrig sett dem live förut men det kändes som om Damon Albarn gav järnet och om det var hans energi, de bra låtarna eller ren nostalgi som fick publikhavet att koka tål att funderas på. Här framför de en av mina favoritlåtar:

Words med Ane Brun

Om knappt en vecka spelar Ane BrunWay Out West. Jag hoppas (nästan lite för mycket) att jag får se henne live då. I förra veckan släpptes videon till ljuvligt vackra Words (som finns på senaste albumet):

youtube http://www.youtube.com/watch?v=1tHCe7yW3UY

Musiktips: Ane Brun

Idag har Ane Bruns senaste album It All Starts With One gått på repeat i datorn här hemma och jag kan inte få nog! Den är så underbart bra! Många av låtarna är ganska så sorgsna men det gör inte så mycket eftersom de är så vackra! Det är svårt att välja någon favorit men Words, Lifeline och Do You Remember är definitivt några av guldkornen. Jag missade Ane Bruns konsert på Trädgårn i höstas men hoppas innerligt att hon snart ger sig ut på turné igen. Vågar man hoppas på att Way Out West bokar henne?

Jag tvekade länge…

Spotify-LogoJag sitter framför datorn varje dag och lyssnar nästan alltid på Spotify. Det är jätteroligt att botanisera bland all härlig musik, att återupptäcka gamla favoriter och att förälska sig i nya artister/grupper/musikstilar. Alla som använder sig av Spotify vet ju att tjänsten har sina begränsningar. Reklamen bryr jag mig inte om men att bara få lyssna 10 timmar på en månad räcker inte för mig! Idag drog jag en gräns och bestämde mig! Jag har precis skaffat Spotify Unlimited och det känns bra! Nu kan jag lyssna hur mycket jag vill på mina spellistor och på mina favoritlåtar! Det första jag gjorde efter att mitt konto uppdaterats var att lyssna på Ane Brun – hon är ju helt makalöst bra! It All Starts With One (senaste plattan) är underbar!